11. Spjutsläkten - The Spjut family

Två systrar gifte sig med bröderna Spjut, Maria med Axel och Anna med Anders. Anna fick sin andel norr om ån och Maria ärvde Bogg-gården.
Släkten Spjut hade en helt egen historia. Gamla ”Spjutgården” var placerad mitt i Gåsvarv, öster om nuvarande Kasgården. Stugan låg uppe vid skogskanten men är nu borta. Däremot finns en igenvuxen odling intill Skinnarbodvägen, markerad "Spjutänget".
Ingen i gården verkar ha kunnat odla upp mark inför storskiftet. Det fanns kanske inte ledig mark, eller det var omöjligt på grund av ålder och andra krämpor. Frågetecknen är många. Vem ägde den lilla gården vid tiden före skiftet?

Spjut Anders Svensson väntade kanske på sitt arv och fick lov att få sin utkomst på annat sätt än brukligt var. Han var skicklig på att tillverka hakar och hyskor och även laggkärl. Dessutom hade han affärssinne. Han gifte sig med en syster till handlaren Olsson i Brunnsberg, Gröt Kerstin Olsdotter. Anna Åhs lär ha haft en av Spjut Anders avbitartänger i sin ägo. Den var mycket nött. Där tråden lagts mellan skänklarna, hade det bildats en stor grop, ett tecken på flit och nit vid hak tillverkningen.

Paret drog iväg med sina egenproducerade alster. "Kontoret" hade han på fickan, en lång hopvikbar plånbok, som Erik Sten slutligen fick av sin mormor, Helga Ehrner. Dessutom bar han med sig ett sigill av mässing med svarvat trähandtag. Detta kom i Sigges ägo och han i sin tur skänkte det till sin äldsta "kusin" i Amerika, Joy Monsson, dotter till Olive, som i sin tur är Swens dotter.

Gårdfarihandlarna hade lasten på en kälke med handtag som på en spark. Vintervägarna var de vägar, som var mest framkomliga.
Spjut Anders lät sedemera fotorafera sig med sitt fortskaffningsmedel. Under en dylik affärsresa föddes det första barnet, Swen Olof. Paret fick många barn, men bara tre överlevde: Swen Olov, Anders och Axel.
Många älvdalingar var så illa tvungna att försörja sig som nasare. En del begav sig först till den kungliga huvudstaden för att köpa upp ett lager varor. Därefter for man med båt upp efter Norrlandskusten för att sedan vandra söderut och försöka sälja av sitt varulager.

11. THE SPJUT FAMILY

Two Bogg sisters wed the Spjut brothers, Maria with Axel, and Anna with Anders. Anna obtained her inheritance north of the creek and Maria inherited the Bogg Farm.
The Spjut family had its own unique history. The old Spjut Farm was located in the center of Gåsvarv, east of the present Kas Farm. The cottage, which lay up near the border of the forest, is now gone. The lot is overgrown and lies beside Skinnarbodarna road and is called Spjut meadow.
It seems that no one on the farm could work up sufficient land before the great change. It is also possible that unused land was not available or that it was impossible to work because of age and other limitations. There are many questions; who owned the little farm in the time before the change.
Perhaps Spjut Anders Svensson waited for his inheritance and was promised his outcome in a way other than usual. He was clever in making hooks and eye clasps of wood and cooking vessels as well. Moreover, he had business skill. He married Gröt Kerstin Olsdotter, the sister of businessman Olsson in Brunnsberg.
Anna Åhs is said to have Spjut Anders cutting pliers in her possession. They were well used. A large gap lies in the threads between the shanks, a sign of diligence and zeal in hook creation.
The couple moved away with their own line of merchandise. He had his ‘office’ in his pocket, a long foldable ledger which Erik Sten received from his mother, Helga Ehrner. In addition he carried with him a seal of brass with a turned wood handle. This seal came into Sigge’s possession and he in turn sent it to his oldest ‘cousin’ in America, Joy Monson, daughter of Olive, who is Swen’s daughter.*
An itinerant peddler such as he, had his pack on a sled with steering handles called a ‘spark’ (kick sled). Winter roads were the easiest to travel. Spjut Anders had a photo taken of him with his spark and his wares. It was
under such a trip that the couple’s first child, Swen Olof, was born. The couple had many children but only three survived: Swen Olof, Anders, and Axel.
Many Älvdalars were so sorely situated during that time that they were forced to support themselves as peddlers. A few went first to the capital city to buy a supply of goods, thereafter they traveled by boat up the Norrland coast, afterwards to wander south attempting to sell their wares.

*The seal was engraved with the initials ASS for Anders Svensson Spjut, and “nothing else”, according to Mona Sten.