Alla markskiften delades upp mellan barnen och Sigge övertog själva gården. Det var de gamla föräldrarnas vilja att detta skulle ske, medan de ännu var i livet.
Det blev en tid för eftertanke. Maria tog fram sin gamla bibel. Hon ville visa dotterdottern, vad hon gömde där. Det var många torkade och pressade fyrklöver, lyckobringande hemligheter, som man kunde ta fram, när man behövde.
Mellan några blad förvarades även ett bokmärken, två knubbiga änglar, som dansade runt med varandra. Det var det vackraste, man kan tänka sig. Numera hänger de inramade på Helgard.
En dag gick Maria in i sitt jättestora skafferi för att hämta en svepask, Boggårdens äldsta föremål.Det ville hon ge bort till sitt barnbarn Mona-Lisa. Asken saknade lock men var försedd med en utskuren och svårtydd text. Dalrunor var blandade med vanliga bokstäver. I botten stod det: L M S 1832.Runt asken var följande text inskuren :L M S AFWER GÄT I SWARBERG I 5 SUMRA IAG TAKKAR DIG GUD FÖR NÅDE DAS AFWER GÄT EN SAMAR I SWARTBERG. Det rörde sig alltså om två personer, dels LMS ,dels DAS. S står säkert för son, t.ex.Matsson och Andersson.AFWER= har GÄT=gäta,vakta boskap SUMRA,SAMAR=sommar,somrar
Somrarna hade säkert varit ensamma och arbetssamma. Gätkallen ( boskapsherden), mannen, fick lov att följa boskapen i skogen på grund av olika faror. Det behövdes därför en man,en Andersson, ingen Andersdotter. Under tiden skulle något uträttas. Man skar i smörasken eller tillverkade räfspinnar och annat nödvändigt. Men Gud hade varit nådig. Allt hade gått bra. Man var tacksam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar