20. Skolfröken - School maid

Vid några tillfällen hade Boggsläkten sålt och bytt marker, det hade tillkommit hus i byn även längre söderut. Barnantalet växte och det byggdes skola i byn. Fröken Lallander hette lärarinnan och hon bodde på övervåningen.
Fröken Lallander var en liten, nätt och spenslig dam. Åtminstone till det yttre liknade hon på pricken Selma Lagerlöf. Kjolen var lång och något utställd, midjan markerad med skärp, håret uppsatt i en lös knut i nacken.
Hon var singel hela livet, totalt fläckfri och här i Gåsvarv levde hon i ensamhet under hela sin tjänstgöringstid. Det måste ha varit av kall, som hon placerade sig här i skogen, långt borta från släkt och familj.
Hon hade sin tjänstebostad i skolan och uppfostrade många generationer, så och boggbarnen. Bogg Maria var också en mycket blid person och ibland bjöds skolfröken hem på en kaffetår. Hon anlände med sin cykel, som hon framförde mycket rak i ryggen, iförd lång insvängd kappa och handväska fastspänd på pakethållaren framme vid styret.
Man kan tycka, att de inte behövde prata om busiga barn, för alla boggbarnen ansågs s.k. duktiga. Men en dag hände något alldeles förfärligt och om skolfröken efter denna händelse var villig att besöka gårdarna, vet vi ingenting om.
Skolan hyste förstås elever i alla möjliga åldrar, så det kan ju inte alltid ha varit lätt att ta hand om alla samtidigt. Alltnog, det var dags för kemi. Provrören förvarades i ett högskåp och för att nå behövde hon stegen. Hon klättrade och väl uppe, ve och fasa. Det fanns rötägg även på den tiden, buspojken, för det var en grabb, ryckte undan trappstegen för fröken och hon blev hängande där uppe i skåpöppningen.
Man hade respekt för myndighetsmän på den tiden, så alla barnen reagerade med fasa. De rusade ut ur klassrummet. På med kläder och skidor. Nerför backarna bar det och över älven for de. Där på andra sidan var de räddade, men man fick aldrig reda på, hur länge de stannade. Fröken kom i varje fall ner på golvet och de hörde hur hon pinglade med skolklockan ute på skolgården. Rasten måste väl ändå vara slut nu.
Det var nog en svår stund för fröken Lallander, som säkert fick röda kinder, när hon mötte bybor här framöver.
Men fröken Lallander var en modern och välmenande skolfröken. Det vore bra, om eleverna fick se mer av hembygden. Sigge fick komma ut på skolresa minsann och det var ingen dålig tripp. Hela skolan besökte det vilda Trängslet med canyon och vilda forsar. Det här var naturligtvis före kraftverksbygget och på den tiden var det mer än farligt att flotta timmer där. Här blev det stopp, en bröte, ett virrvarr av stockar många, många meter högt.
Skolbarnen fick åka på öppna flaket till en liten lastbil. Fröken satt framme bredvid chauffören.


SCHOOL MAID

With various opportunities the Bogg Family had sold and exchanged
land and had obtained homes in the village and even farther out. The number of children grew and a school was built in the village.
Miss Lallander was the name of the teacher and she lived upstairs. Miss Lallander was a small, neat and slender woman. At the very least one could say that outwardly she was exactly like Selma Lagerlöf. Her skirt was long and somewhat showy, her waist was bound with a sash, and her hair tied up in a loose knot at the neck. She was single throughout life, totally blemish free, and here in Gåsvarv she lived alone during her teaching engagement. She must have felt it was a call that placed her here in the forest, far away from friends and family.
She had her work place in the school and trained many generations of villagers, it was also so with the Bogg children. Bogg Maria was herself a very genteel person and occasionally bid the school teacher to her home for a cup of coffee. She came on her bicycle which she rode with a straight back, dressed in a long turned in coat and hand bag secured in the basket in front of the handlebars. It can be assumed that they needn’t talk about mischievous children, for all of the Bogg children were seen as well behaved.
But one day something totally unthinkable happened and if the school teacher was willing to visit farms after that we do not know.
The school accepted students of all ages, so it can not have been easy to take charge of all at the same time. Anyhow, it was time for chemistry. The test tubes were kept in a high cabinet and to reach them she needed a step stool. She climbed well up – then woe and horror! ‘Rotten eggs’ were found even in those times, and an ill-mannered boy kicked away the step stool from under the teacher and she was left hanging in the cabinet opening. Authority was respected during those times so all of the children reacted with terror. They rushed out of the classroom, put on their coats and skis and went down the hill and over the river. There on the other side they were rescued but it was never known how long they waited.
The school teacher came down to the floor by some means and the villagers heard how she rang and rang the school bell out in the school yard. Recess had certainly ended by now. It was understandably a bad scene for Miss Lallander, who was certainly flushed in the face when she greeted the villagers who came.
Miss Lallander was a modern and well meaning school teacher. She thought it good for the students to see more of the home area. She arranged an outing and Sigge got to go on the school tour and it was not a bad trip. The whole school visited the wild Trängslet with its canyon and wild rapids. It was of course before the power station was built and at that time it was extremely dangerous to float timber there. Often there was a logjam – a break down, a tangle of logs many many meters high. The school children rode on the open bed of a small truck. Miss sat forward beside the chauffer.