I Bogg-gården har man alltid berättat, att de tre barnen jämte deras döda syskon föddes i Skinnarbodarna. Anders Åhs, som är barnbarn till Spjut Anders och som nu bor på hans lilla fina gård, har en helt annan version:
Familjen bodde i Gåsvarv och det var enbart fadern Spjut Anders Swensson, som kom att flytta upp till Skinnarbodarna.
I själva verket kanske det var så, att familjen först bodde i Gåsvarv och sedan flyttade upp till Skinnarbodarna. . Vi får nöja oss med berättade historier och kanske senare få dem verifierade enligt gamla dokument.
Storskiftet,en statlig pålaga, gick ut på, att man skulle få sina marker mer samlade. Skog skulle också delas ut efter inägojordens storlek och beskafffenhet. Den liksom skogen hade olika kvalitet, grader, så all mark var kvalitetsbedömd.
En del områden ägde man tillsammans, t.ex. marken längs ån, som var viktig för vattenkraftens skull. Forsar drev stora vattenhjul, vilka var kopplade till kvarnstenar eller slipar och svarvar.
Man kan förstå, att arbetet med skiftet var ett otroligt svårt och stort arbete. Omkring 1880 var det klart i Älvdalens socken och då hade det pågått i tio år. Lantmäteriet hade försett hela socknen med s.k. fixpunkter och behövde hjälp av älvdalspojkarna med "tub och latta'' för karteringens skull. Det måste också ha varit ett oändligt antal ägorösen, som anlagts vid vars och ens gränser.
Den gamla Spjutgården hade tydligen inte många områden, som skulle duga till odling eller höskörd. Det fanns därför ingen plats överhuvudtaget for Spjutsläkten i Gåsvarv. De hänvisades till en gård, Grötby, sex kilometer österut, i Skinnarbodarna.
Eva Hagman, dotter till Spjut Axel i Boggården, hade fått berättat, att det varit ett riktigt lyckokast att få Grötby till hemgård. Här bodde man kungligt med stora hus och så avlägset, att länsman inte kunde ha kontroll över vad som hände. Tjuvjakt hägrade för en och annan, som kanske inte hade egen boskap.
Förutom tjäder och älg fanns det förstås bär i mängd, främst lingon, blåbär och hjortron. Gården hade stort härbre, ett hus där man förvarade mat, t.ex. frysta lingon, kokta utan socker.
Eva hade också hört en annan version, att man med sorg i hjärtat flyttade bort från den vackra, öppna dalen och in i den mörka skogen.
THE GREAT LAND REDISTRIBUTION AND MOVE
Those on the Bogg Farm have always said that the three children, as well as their dead siblings, were born in Skinnarbodarna. Anders Åhs, who is a grandson of Spjut Anders, and who now lives on his fine little farm, has an entirely different version. He says the family lived first in Gåsvarv and later it was only the father Spjut Anders Swensson who moved up to Skinnarbodarna. In actuality, perhaps it is as he says – that the family lived first in Gåsvarv, and later moved up to Skinnarbodarna. We must satisfy ourselves with oral history and perhaps later have it verified by old documents.
Storskiftet, Land Distribution, a government impost, was done so that a person should have his land more concentrated. The forest should also be distributed according to owned area and quality of land. The forest also had different quality and ranks, such that all land was graded according to quality. A portion of the surrounding area was in common ownership, for
example, land along a river which was necessary for hydropower. The water current drove large water wheels which were coupled to millstones or grinding stones and lathes. One can understand that work of land distribution was unbelievably hard and required much labor.
Around 1880, land distribution was accomplished in Älvdalen’s district. It had taken ten years. Surveying had progressed with survey markers and required the help of Älvdal boys with telescope and surveying stick. There must have been an endless number of cairns which marked each person’s boundaries.
Clearly the old Spjut Farm had not many areas that were amenable to growing crops or forage. That meant there was, therefore, no place for the Spjut family in Gåsvarv. They were assigned to a farm, Grötby, in Skinnarbodarna, six kilometers to the east.
Eva Hagman, daughter of Spjut Axel of Bogg Farm, had heard that it was a turn of good luck to receive Grötby for a home farm. Here one lived royally with a large house, so far away that the authorities had no control over events. Poaching was practiced by all, and especially helpful to some who did not have their own livestock.
In addition to Wood Grouse and Moose, there were great quantities of berries, primarily lingon, blue berries and raspberries. The farm had a large pantry, a house where food could be stored – for example frozen lingon, cooked without sugar.
Eva also heard another version – that they moved with heavy hearts away from the lovely, open valley and into the dark forest.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar