39. Lövtäkt och stillning.

Många lövträd har en otrolig förmåga att vilja överleva. Hugger man ner ett träd, kommer stubben att skicka ut skott i stor mängd. Ut växer ganska snabbt ett helt buskage. Maria förstod att utnyttja naturens egna resurser. Ofta tog hon med lillflickan på ett kort strövtåg, stannade vid några grenar och repade av löven. Även en liten människa kunde vara behjälplig. Mormodern förde ihop förklädet och höll fram det, så att det blev som en korg. Här rymdes mycket löv, som passade bra till stillning vid mjölkdags.
Nu var det bara två kor i ladugården, Böna den snälla och Plätta den svåra. De var båda fjällkor. Juvren tvättades och torkades. Den låga träpallen kom fram. Bleckhinken skulle klämmas fast mellan knäna och små fingrar försökte få fram en liten stril. Böna stod där tålmodigt, även Maria. Efter en stund tog hon över, satte sig lugnt till rätta och lutade pannan mot den varma djurkroppen. Det stod inte på förrän man hörde strilandet och idisslandet. Det var fridfulla ljud.
Men även snälla kor blir ibland bångstyriga och går i sin. Den lilla, tunna Bogg Maria hade bara ett val. Det var till att vandra iväg de sex kilometrarna med kossan i band. Det var lika långt tillbaka. Ingen i Gåsvarv ägde en tjur. Det var på västsidan, de verkliga bönderna fanns. Härifrån utvandrade heller inte lika många.